Mark- och vattenanvändning

I mark- och vattenanvändningskartan ska grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder för hela kommunen redovisas. Mark- och vattenanvändning är en av ÖP-modellen 2:1 tre aspekter.

Inledning

Översiktsplanen ska redovisa avsedd användning av mark-och vattenområden i hela kommunen. Områdesanvändningen kompletteras med det övergripande transportsystemet. Detta avsnitt hanterar även hur kommunen har för avsikt att använda, utveckla och bevara den byggda miljön.

Observera att gränserna mellan de olika användningarna är ungefärliga. Den exakta avgränsningen görs vid detaljplaneringen eller i andra enskilda ärenden.

Mark- och vattenanvändningen delas in i fyra olika användningstyper:

• Bebyggelse
• Transportinfrastruktur
• Grön och blåstruktur
• Landsbygd

Dessa användningstyper delas sedan in i underkategorier för att redovisa förslag på ny avsedd
användning av mark-och vattenområden samt markanvändning för den byggda miljön. Mark- och vattenanvändningen kan ha pågående eller utvecklad och ändrad användning.

Pågående användning

Huvudsyftet är att pågående markanvändning bibehålls. Förtätning och kompletterande användning kan tillåtas om det inte innebär väsentlig förändring av områdets användning och karaktär.

Utvecklad och ändrad användning

Utvecklar och förstärker utifrån den användning som redan finns på platsen, till exempel förtätar ett område med fler bostäder eller att området får ett större utbud av servicefunktioner.

Det kan också innebära också ny exploatering av ett område eller omvandling av ett bebyggt område, till exempel från verksamheter till bostäder.

Riktlinjer

En översiktsplan ska presentera och redogöra för den förändrade mark- och vattenanvändningen. Det innebär att riktlinjerna främst ska avse sådant som har med detta att göra. Det kan vara lokalisering, fysisk utformning av områden, kopplingar mellan olika funktioner, stråk och så vidare. Oftast finns det andra kommunala planer och program som kan redovisa mer detaljer inom olika
ämnesområden, exempelvis centrumutveckling, bostadsförsörjning, vattenplanering eller vägplanering. Detaljeringsgraden för riktlinjerna är att de ska vara allmänna och övergripande.

Riktlinjerna ska endast vara vägledande för den kommande fysiska planeringen. Det som nämns i riktlinjerna är inga skallkrav. Riktlinjerna ska fungera som en påminnelse kring vad kommunen ser som det viktigaste inom fysisk mark- och vattenplanering, och vad som bör tas med i kommande diskussioner kopplat till detta. De kan också vara hjälpmedel för de olika förvaltningarna och bolagen inom kommunen, samt vara intressant att ta del av för externa exploatörer som vill veta mer om kommunens prioriteringar och synsätt.

Tidshorisont

Översiktsplanen har ingen fastslagen tidshorisont för genomförande. För användningstypen bebyggelse preciseras en utbyggnadsordning i tre steg så att kommunen tillsammans med andra aktörer kan samordna resurser på ett hållbart och effektivt sätt. Översiktsplanens utbyggnadsområden pekar ut vad som ska byggas ut på kort och medellång sikt, samt vad som är nästa steg på lång sikt. Detta ska vara vägledande för satsningar, påverkan, styrning och fortsatt planering.

Utbyggnadsområden som prioriteras på kort sikt och medellång sikt har sammantaget den omfattning som krävs för att möjliggöra en hållbar befolkningstillväxt i kommunen.

• Kort sikt innebär att kommunen är redo att börja utveckla och vid behov av vidare planering bör detta prioriteras. Planering och utbyggnad kan påbörjas omgående men området som helhet kan byggas ut på längre sikt.
• Medellång sikt innebär att kommunen inte är redo att börja utveckla området omgående. Vidare planering kan påbörjas för att skapa god framförhållning men är inte prioriterat. Vid intresse och om det anses lämpligt kan planering och utveckling för delar av området påbörjas tidigare men som helhet bör området utvecklas först på lite längre sikt.
• Utbyggnadsområden som pekas ut på lång sikt är sådana områden som ligger utanför planeringshorisonten, det vill säga som kan utvecklas i nästa steg när kommunen och staden växer utöver den planeringshorisont som översiktsplanen utgår ifrån. De prioriteras således efter de områden som är utpekade på kort och medellång sikt.

Bebyggelse

Bebyggelse delas in i tre olika typer.

• Mångfunktionell bebyggelse
• Sammanhängande bostadsbebyggelse
• Verksamheter och industri

Mångfunktionell bebyggelse

Mångfunktionell bebyggelse är en samlad redovisning för bebyggelse. Områden för Mångfunktionell bebyggelse har stads- och tätortsmässig karaktär och innehåller många olika servicefunktioner tillsammans med bostäder. Bebyggelsen är ofta indelad i kvarter åtskilda av gator, eller har en kvartersliknande struktur. Kvarteren består av bebyggelse som är relativt tät och högre i förhållande till övrig bebyggelse. Detta tillsammans med en stor funktionsblandning skapar förutsättningar
för arbetsplatser och flöden. Trafik- och parkeringsytor, parker, kultur-, idrotts- och fritidsanläggningar ingår. Områden för Mångfunktionell bebyggelse är prioriterade för god uppkoppling och tillgänglighet med gång-cykel- och kollektivtrafik.

För Vaggeryds kommun innebär mångfunktionell bebyggelse områden med en variation av bostäder, centrumändamål, samhällsviktiga ändamål eller verksamheter som är förenliga med bostäder. Kommunens tankar kring utveckling för mångfunktionell bebyggelse kan utläsas i mark- och vattenanvändningskartan under ställningstagande.

Mångfunktionell bebyggelse i mark och vattenanvändningskartan delas in i följande underkategorier för Vaggeryds kommun:

• Bostäder
  Olika former av boende av varaktig karaktär.
• Centrum
  Kombinationer av handel, service, tillfällig vistelse, samlingslokaler, kontor och annan jämförlig verksamhet som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå.
• Begravningsplats
  Områden för begravningsändamål.
• Verksamheter
  Områden för service, lager, tillverkning med begränsad omgivningspåverkan.
• Besöksanläggning
  Områden för verksamheter som riktar sig till besökare. Här ingår kulturella och religiösa verksamheter, idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar.
• Skola
  Förskola, fritidshem, skola och annan jämförlig verksamhet.
• Tillfällig vistelse
  Alla typer av tillfällig övernattning samt konferensanläggningar.
• Vård
  Områden för vårdverksamhet som avser människor.
• Annat samhällsviktigt ändamål
  Områden för totalförsvarets militära del, räddningstjänsten och liknande samhällsviktiga ändamål. Det ska alltid anges vilken av dessa användningar området är till för.

Utvecklingsområden för Vaggeryds kommuns översiktsplan, Mångfunktionell bebyggelse

Utvecklingsområdena som pekas ut som utvecklad och ändrad markanvändning för mångfunktionell bebyggelse ger möjlighet till sammanlagt cirka 1800 nya bostäder och plats för utveckling av kommunal service samt diverse verksamheter enligt underkategorierna ovan.

Sammanhängande bostadsbebyggelse

Områden för Sammanhängande bostadsbebyggelse består huvudsakligen av bostäder och har en tydlig beroenderelation till närliggande orter och karaktäriseras av en övervägande andel nattbefolkning och fler utpendlare än inpendlare.

Bostadsområden som huvudsakligen består av bostadsbebyggelse, men där en eller ett fåtal servicefunktioner kan förekomma. Även mindre grönområden och lokal- och bostadsgator ingår i användningen.

Kommunens tankar kring utveckling gällande sammanhängande bostadsbebyggelse kan utläsas i mark- och vattenanvändningskartan under ställningstagande.

I sammanhängande bostadsbebyggelse ingår även de områden på landsbygden som identifierats som sammanhållen bebyggelse och där bygglov krävs vid tillbyggnad och nybyggnad av komplementbyggnad enligt PBL 9 kap 6§.

Enligt definitionen i plan- och bygglagen 1 kap. 4 § så är en sammanhållen bebyggelse en bebyggelse med minst 3 byggnader på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark.

Boverket har gjort ett förtydligande om när det blir en bygglovspliktig sammanhållen bebyggelse enligt nedan:

En bebyggelse är ”sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen” om båda nedanstående kriterier är uppfyllda:

• en bebyggelsegrupp som består av minst 10-20 hus
• de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt

Vid utredning av vilka områden som ska omfattas så har hus tolkats som bostadshus, d.v.s. komplementbyggnader har inte räknats med. Då komplementbyggnader inte räknats med har vi utgått från en bebyggelsegrupp med minst 10 byggnader.

Sammanhängande bebyggelse i mark och vattenanvändningskartan delas in i en underkategori för
Vaggeryds kommun.

Bostäder: Olika former av boende av varaktig karaktär.

Utvecklings områden för Vaggeryds kommuns översiktsplan, Sammanhängande bostadsbebyggelse

Utvecklingsområdena som pekas ut som utvecklad och ändrad markanvändning för sammanhängande bostads bebyggelse ger möjlighet till sammanlagt cirka 1400 nya bostäder i Vaggeryds kommun.

Verksamheter och Industri

Områden för Verksamheter och industri är områden för verksamheter som inte bör blandas med bostäder. Verksamheterna i den här användningen kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller genererar tung eller stor mängd övrig trafik och är därmed inte förenliga med bostäder. Här ingår såväl traditionella industriområden som större handelscentrum och annan verksamhet.

Kommunens tankar kring utveckling kan utläsas i mark- och vattenanvändningskartan under ställningstagande och anges via underkategorin. Verksamhet och industri i mark- och vattenanvändningskartan delas in i följande underkategorier för Vaggeryds kommun:

• Företagsområde:
  Samling av flera mindre verksamheter som sammantaget inte bedöms vara förenlig med andra användningar.
• Transportintensiv verksamhet:
  Områden för externhandel, storpartihandel, logistikanläggningar och liknade.
• Materialutvinning: Områden där det sker utvinning av naturmaterial, både för markområden och vattenområde, som till exempel gruvor, täkter med mera.
• Omgivningspåverkande och tillståndspliktig verksamhet: Områden för verksamheter som påverkar omgivningen med buller, lukt, vibrationer etcetera. Kräver oftast tillstånd för att bedriva sin verksamhet.

Utvecklingsområden för Vaggeryds kommuns översiktsplan, Verksamheter och industri

I Vaggeryds kommun finns en lång tradition av att låta idéer bli verklighet. ntreprenörsandan och uppfinningsrikedomen i regionen är känd och här finns bland annat en stark möbel- och metallindustri. Det strategiska läget vid E4:an mitt emellan Jönköping och Värnamo gör kommunen attraktiv för företag och framförallt för lager och logistik. Utvecklingsområdena som pekas ut som utvecklad och ändrad markanvändning är kommunens kommande utredningsområden för verksamheter. Utvecklingsområdena ger möjlighet till runt 550 hektar mark på kommunens strategisk mest lämpliga platser för verksamheter.

Transportinfrastrutur

Transportinfrastruktur inom kapitlet mark- och vattenanvändning visar det övergripande transportsystemet som är viktigt för att åstadkomma en hållbar och ändamålsenlig
bebyggelsestruktur. Den visar på den fysiska utbredningen för respektive transportsätt. Kommunens ställningstagande kring utveckling kan utläsas i mark- och vattenanvändningskartan under ställningstagande.

Transportinfrastruktur i mark- och vattenanvändningskartan delas in i följande underkategorier för Vaggeryds kommun:

• Järnväg
  För såväl persontrafik som godstrafik där typ av anläggning kan anges under ställningstagande, till exempel bangård, bytesspår etcetera. Järnvägsreservat
  som på olika sätt begränsar mark- och vatten användningen på platsen anges med hjälp av ställningstagande samt avsikten ändrad användning.
• Väg
  Övergripande vägnät som har betydelse för att trafikförsörjningen. Vilken typ av väg som avses kan anges i ställningstaganden. Exempel på väg är, riksväg, gångfartsområde, bussgata, eller om det gäller ny trafikanslutningspunkt för trafikförsörjning av nya större bebyggelseområden. Vägreservat som på olika sätt
  begränsar mark- och vattenanvändningen på platsen anges med hjälp av ställningstagande samt avsikten ändrad användning.
• Gång- och cykelväg
  Blandad gång- och cykeltrafik. Cykelväg. Renodlad cykelväg, expresscykelväg, cykelpendlingsstråk.
• Parkering
  Vilken typ av parkering kan anges under ställningstagande.
• Resecentrum
  Större nod i kollektivtrafiken. Inkluderar resecentrum, centralstation eller större hållplatser och stationer som utgör viktiga anslutningspunkter i kollektivtrafiksystemet. Dessa kan även indikera lämpliga placeringar för till exempel centrumfunktioner.
• Flygplats
  Både militär och civil flygplats.
• Hamn
  Inklusive anläggningar kopplade till hamnverksamhet, såväl för gods som för persontrafik.

Järnväg

Järnvägen är en viktig del för utvecklingen av Vaggeryds kommun och kommunen ser stora möjligheter i att fortsätta klimatanpassa gods- och persontransporterna framöver. En av de viktigaste åtgärderna i kommunens miljöarbete har varit att verka för en elektrifiering av sträckorna Värnamo-Jönköping och Vaggeryd-Nässjö. Ett arbete som nu aktivt pågår. Frågan
om en elektrifiering av banan drivs av fyra kommuner (Värnamo, Jönköping, Vaggeryd och Nässjö), Regionförbundet och Jönköpings länstrafik (JLT). I detta arbete ingår även att banan uppgraderas med fjärrblockering. Fjärrblockeringen ökar kapaciteten på banan genom
att tåg kan mötas snabbare och smidigare, vilket medger ett effektivare nyttjande av järnvägen. Direkta konsekvenser av en elektrifiering och fjärrblockering av banan är dels kortade restider och i och med det ett förstorat arbetsmarknadsområde, dels effektiviserade
godstransporter. En ny bana mellan Byarum och Tenhult skapar nytta för transportsystemet lokalt, regionalt och även nationellt då den kan fungera som en omledningsbana för Södra stambanan. När Värnamo-Jönköping och Vaggeryd-Nässjö samt nya järnvägssträckning mellan Byarum-Tenhult är elektrifierad och utbyggd ökar även Vaggeryds kombiterminals attraktivitet.

Vaggeryds kommun har idag två trafikerade sträckor Värnamo-Jönköping med tågstopp i Klevshult, Skillingaryd, Vaggeryd samt sträckan Nässjö-Halmstad med tågstopp i Klevshult, Skillingaryd, Vaggeryd och Hok.

Planskildheter

Översiktsplanen för Vaggeryds kommun föreslår nya planskilda korsningar för motortrafik i Vaggeryd, Hok samt Klevshult samt nya planskildheter för gång-och cykel i Vaggeryd, Hok och Klevshult.

Översiktsplanens syfte är att redovisa utvecklingens behov och konsekvenser. För att skapa goda, trafiksäkra miljöer i linje med översiktsplanens bebyggelseutveckling och järnvägens elektrifiering anser kommunen att planskildheter är en förutsättning för detta för att skapa
säkra och goda trafikmiljöer.

Resecentrum

I Vaggeryds kommun finns en större nod som sammanlänkar tågtrafiken i kommunen, Vaggeryds stationsområde. Stationsområdet kan i framtiden utöver station samt större hållplatser, som utgör viktiga anslutningspunkter i kollektivtrafiksystemet, även inkludera resecentrum.

Väg

Med väg menas trafikled avsedd främst för person- och godstransporter med bil och andra motorfordon mellan och genom orter. Översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta redovisar nya väganslutningar som föreslås i kommunen och som även visas i
utvecklingsinriktningen. Övriga lokal-och bostadsgator redovisas ej utan är en del av strukturen i markanvändningen för mångfunktionell- och sammanhängande bebyggelse.

Parkering

En ökad arbetspendling med kollektivtrafik innebär ett ökat behov av stations- eller hållplatsnära parkeringsplatser för cykel eller bil. Vaggeryds kommun är en landsbygdskommun vilket innebär att upptagningsområdet för arbetspendlare är stort. Den regionala och kommunala kollektivtrafikförbindelsen i nordsydlig riktning är god med täta förbindelser och att erbjuda attraktiva hållplatser ska särskilt prioriteras. Pendlarparkering
för motorfordon samt cykel på strategiska platser är därför en förutsättning för en fortsatt
utveckling av hållbara resor. Kommunen ska tillsammans med Region Jönköpings län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil eller cykel till kollektivtrafik.

Cykelväg

Översiktsplanen för Vaggeryds kommun redovisar och beskriver nya cykelvägar i kapitel 2, Utvecklingsinriktning med tillhörande karta. Cykelvägar är renodlade expresscykelvägar eller cykelpendlingsstråk mellan kommunens orter. För att skapa en helhet behöver en tydlig övergång och förankring med tätorternas gångoch cykelvägar finnas.

Gång- och cykelvägar

För att förbättra förutsättningarna för dig som går eller cyklar i Vaggeryds kommun har kommunen en gång- och cykelplan. Planen upprättas och revideras av tekniska nämnden. Planen visar befintligt gång- och cykelvägnät samt förslag om utbyggnad redovisas med en
prioriteringslista för varje tätort i kommunen. I samband med att kommunen växer och nya utvecklingsområden för bostäder och verksamheter växer fram behöver kommunen synliggöra vilka strategiska satsningar och åtgärder som bör prioriteras för att stärka
cyklingen i kommunen. Gång- och cykelplanen behöver därmed vidareutvecklas och revideras. Mark- och vattenanvändningskartan visar blandad gång- och cykeltrafik i enlighet med kommunens gång- och cykelplan. Planens utvecklingsstråk redovisas som utvecklad och ändrad markanvändning men utan Gång- och cykelplanens prioritering. För fullständig information se Gång- och cykelplan för Vaggeryds kommun (2020-10-20).

Flygplats

I södra delen av kommunen finns befintlig militär flygplats. Inga ändringar i anslutning till platsen föreslås i kommunen översiktsplan.

Hamn

I Vaggeryds kommun finns Båramoterminalen. Anläggningen är klassad som hamnverksamhet på grund av sin terminalverksamhet. Platsen är en transportnod för såväl
gods som för godstrafik. Översiktsplanen föreslår en mindre utveckling av verksamhetsområdets södra del som kan stärka terminalverksamheten.

Riktlinjer för transportinfrastruktur

Järnväg

• Vaggeryds kommun ställer sig bakom det förslag som Region Jönköpings län framfört till regeringen avseende höghastighetsjärnvägen. Vaggeryds kommun har ett avtal med Jönköpings kommun som anger att man inom kommunen ska bygga bostäder för att stärka resandeunderlaget och bidra till regionens utveckling.
• Elektrifiering av sträckan Värnamo-Jönköping/Nässjö samt byggnation av ny järnvägssträckning mellan Byarum och Tenhult finns med som namngiven investering i den nationella planen för transportinfrastrukturen. Arbetet med genomförande av
  investeringarna pågår och kommer att genomföras i etapper.
• Kommunen ska planera långsiktigt för att skapa en bra trafikstruktur i tätorterna och peka ut nya planskildheter för bil, transporter samt gång- och cykelbanor. Trafiksäkra lösningar som planskilda korsningar eller minst att korsningarna förses med bommar ska ersätta oövervakade järnvägskorsningar i Vaggeryds kommun.

Kollektivtrafik

• Kommunen ska prioritera kollektivtrafik framför enskild bilism och arbeta för att göra det enkelt att ta sig till stationerna och hållplatser för att sedan resa vidare där ifrån.
• Utpekade kollektivtrafikstråk ska säkerställas för lång tid då de utgör en struktur som människor ska kunna bygga sina vardagsliv kring och skapa bra vanor. Endast väl motiverade och långsiktiga förändringar av linjesträckningar får därför komma till stånd.
• Kollektivtrafik och bebyggelseplanering bör stödja varandra genom en förtätning längs befintliga kollektivtrafikstråk. Hög bebyggelsetäthet och besöksintensiva funktioner prioriteras i stationsnära lägen. Detsamma gäller längs de starka stråken på landsbygden.
• De gator som ingår i huvudnätet för kollektivtrafik ska prioriteras för kollektivtrafik med hög kapacitet, framkomlighet, tillgänglighet och komfort.
• Kollektivtrafikens noder (stationer och större hållplatser) kan utgöra motorer för samhällsutvecklingen. I Hok, Byarum och Klevshult är kollektivtrafikens noder avgörande för utvecklingen.
• Vid utformning av hållplatsmiljöer ska trygghet, tillgänglighet och komfort beaktas. Ett ”hela-resanperspektiv” ska beaktas vid planering och hållplatserna bör därför kopplas samman med angränsande gång- och cykelstråk. Större hållplatser ska förses med cykelparkering och väderskydd. Kommunen utvecklar sin dialog med Jönköpings
  länstrafik för ökad säkerhet.
• Att erbjuda attraktiva hållplatser ska särskilt prioriteras. Kommunen ska tillsammans med Region Jönköpings län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil eller cykel till kollektivtrafik.
• Kollektivtrafikens viktiga stråk på landsbygden samt över kommungränsen ska värnas och förstärkas. Kompletteringstrafiken/anropstrafik bör utökas i framtiden.

Biltrafik

• Vaggeryds kommun är en landsbygdskommun där bilen, oavsett drivmedel, även i framtiden har en roll.
• Vaggeryds kommun ska i samverkan med regionen och trafikverket arbeta för att stärka trafikförbindelsestråken för bil, transporter och kollektivtrafik mellan öst och väst till E4:an som är noden genom kommunen.
• Vid etablering av bostäder bör, om möjlighet finns (markförutsättningar, ekonomi etc.), marken användas effektivt genom att förlägga parkering under mark.
• Vaggeryds kommun ska arbeta fram en parkeringsstrategi/ norm som reglerar hur mycket yta som ska avsättas för bilparkering respektive cykelparkering. Behovet av bilparkeringsytor kan minskas om platserna samutnyttjas av boende, verksamma och besökare, samt om olika mobilitetslösningar tillämpas.
• Vid exploatering i centrummiljöer ska möjligheter att skapa yteffektiva parkeringsanläggningar med möjlighet till samnyttjande beaktas. Detta för att på
  ett effektivt sätt tillgängliggöra tätorterna och dess besöks- och handelsutbud.
• Kommunen ska i samverkan med Region Jönköpings län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil, kollektivtrafik och cykel.
• Vaggeryds kommun ska peka ut strategiska platser ut för tankstationer som tillhandahåller förnyelsebara bränslen.

Cykeltrafik – För detaljer, se den kommunala GC- planen.

• Kommunen prioriterar cyklister som trafikanter.
• Cykelvägar ska ha god framkomlighet samt vara säkra, trygga och lättorienterade.
• Vaggeryds kommun ska i samverkan med Trafikverket och Region Jönköpings län verka för utbyggnad av fler cykelvägar mellan de mindre tätorterna och över kommungränsen. Detta för att i större utsträckning möjliggöra att arbetspendling,
  skolpendling och fritidsresor kan ske med cykel. Relevanta stråk pekas ut på kartan ”Utvecklingsinriktning”.
• Kommunen kompletterar befintliga gång- och cykelvägar för att länka samman orternas olika bostadsområden och tillgängliggöra viktiga målpunkter och mötesplatser. Särskilt fokus ska läggas på att tillhandhålla säkra cykelvägar till och från skolor, fritidsaktiviteter och områden med naturupplevelser.
• Kommunen ska fortsätta att bygga ut huvudcykelstråk som underlättar för längre cykelresor mellan orter för att underlätta arbetspendling. Cykelvägar ska byggas ut allt eftersom industriområden byggs ut.
• Vid planering, nybyggnad och ombyggnad av gator, allmän plats och nya områden ska cyklisters perspektiv prioriteras högt.
• Antalet cykelparkeringar ska utökas i tätorterna och vid bytespunkter med andra trafikslag. Cykelparkeringarna ska vara säkra och lättillgängliga. Kommunala verksamheter ska alltid kunna erbjuda cykelparkering. Parkeringsnormen reglerar hur
  mycket yta som ska avsättas för cykelparkering.

Gångtrafik – För detaljer, se den kommunala GC- planen.

• Alla är någon gång under resans gång fotgängare. Kommunen ska främja gående som trafikanter och det ska ses som ett eget transportslag som ska ha en god tillgänglighet i alla orter.
• Det ska finnas ett väl utbyggt gångvägnät i tätorterna och i de mindre orterna som ger möjlighet att gå den kortaste vägen.
• Gångstråk ska upplevas säkra, trygga och trivsamma för alla, oavsett ålder, kön och fysisk förmåga. Gångstråk vid äldreboenden, seniorboenden och andra platser där det finns personer med funktionsvariationer ska vara särskilt anpassade. Promenadslingor behöver markeras så att anhöriga och personal som ej känner trakten hittar.
• Vid planering, nybyggnad och ombyggnad av gator, allmän plats och nya områden ska gåendes perspektiv prioriteras högt.
• Särskilt fokus ska läggas på att tillhandhålla säkra gångstråk till och från skolor, fritidsaktiviteter och naturområden.
• I centrummiljöerna ska det vara tryggt och tillgängligt för fotgängare.

Barnperspektivet

• Kommunen ska ta hänsyn till kända transportstråk för barn mellan deras målpunkter i samhället. Kommunen tar fram en ”Barnkarta i GIS” som underlag till detaljplaneringen.

Grön- och blåstrukturer

Detta avsnitt beskriver stommen i kommunens grön- och blåstruktur samt markområden avsedda för teknisk anläggning. Det är viktigt att ha med sig att den gröna och blå stommen alltid kompletteras av olika slags gröna och blå miljöer som finns integrerade i bebyggelseområdena. Grön- och blåstrukturens ytor och stråk är ofta mångfunktionella
och levererar många olika ekosystemtjänster. De möter ofta såväl ekologiska som rekreativa behov, men inte alltid. Det är inte heller alltid möjligt att kombinera friluftsliv med naturvård. Därför är det motiverat att redan på övergripande nivå ange inriktning för grön- och blåområdenas karaktär, innehåll och framtida inriktning.

Grön- och blåstruktur i mark och vattenanvändningskartan delas in i följande underkategorier för Vaggeryds kommun:

• Grönområde och park
• Natur och friluftsliv
• Sjöar och vattendrag
• Teknisk anläggning

Grönområde och park

Grönområde och Park avser grönområden och naturmark i tätortsmiljö som har betydelse för grönstrukturens helhet och bör skiljas ut från övrig bebyggelsemiljö. Kategorin innefattar även natur- och rekreationsområden med en viss skötsel. Grönområden med särskilt utpekade naturvärden för människa och miljö såsom rekreation, höga naturvärden, klimatanpassningsåtgärder enligt grönstrukturplan och naturvärdesinventeringar.

Natur och friluftsliv

Under natur och friluftsliv ingår områden med stora friluftslivs-, natur- eller landskapsvärden där natur- och landskapsvård bör vara överordnad annan mark- och vattenanvändning. Närrekreationsområden samt anlagda områden för fritidsaktiviteter som främst äger rum utomhus.

Underkategorier:

• Naturområde
  Översiktsplanen visar områden med stora friluftslivs-, natur- eller landskapsvärden där
  natur- och landskapsvård bör vara överordnad annan mark- och vattenanvändning. Inom naturområden ingår närrekreationsområden och motionsspår. Vaggeryds kommun har två anläggningar med elljusspår, Grönelund samt Friluftsgården Vaggeryd.
  Utöver dessa finns andra områden med utvecklade stig-och stråk system för motion och rekreation. I kommunens Grönstrukturplan pekas de slingor ut som är av betydelse för folkhälsan och kommunens invånare.
• Camping
  Vaggeryds kommun har två utpekade campingplatser. Hjortsjöbadets camping samt Hoks naturcamping. Dessutom finns det ett område söder om Bondstorp som är planlagd för camping.
• Vandringsled
  Genom Vaggeryds kommun går Höglandsleden och Munkaleden. För mer information se kapitel 4, under kulturmiljövård.
• Badplats
  Översiktsplanen synliggör alla badplatser i kommunen med kommunal skötsel. Utöver dessa finns många fina plaster för bad i kommunens alla sjöar och vattendrag.

Sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag skapar översiktsplanens blåstruktur. Dessa områden framhävs för dess biologiska funktion och är särskilt viktigt att ta hänsyn till dess ekologiska miljöer samt för dess betydelse för friluftsliv och rekreation. I Vaggeryds kommun finns cirka. 280 sjöar, dammar och gölar. Ungefär 4% av kommunens yta utförs av olika ytvattenförekomster.
Alla sjöar och vattendrag pekas ut som pågående markanvändning. Viktiga vattennära
miljöer pekas ut i mark och vattenanvändningskartan ut som Grönområde, pågående markanvändning.

Teknisk anläggning

Teknisk anläggning används för områden som försörjer samhället med exempelvis energi, vatten och telekommunikation.

Tekniska anläggningar är grundläggande funktioner för ett fungerande samhälle och ska där av pekas ut med försiktighet. Det är framför allt anläggningar som kräver stora ytor och där användningen behöver ha företräde framför andra användningar för att få ett fungerande
system som kan pekas ut i översiktsplanen. För Vaggeryds kommun synliggörs Teknisk anläggning i mark- och vattenanvändningskartan inom underkategorierna, vattenförsörjning (vattenverk) samt materialåtervinning (avfallsanläggning, återvinningscentral). De redovisas i mark och vattenanvändningskartan som pågående markanvändning. Läs mer om vattenförsörjning och Materialåtervinning i kapitel. Riksintressen, LIS och andra värden. Underkategorin dagvattenhantering (fördröjningsmagasin, dagvattendamm) redovisas som pågående samt som utvecklad och ändrad markanvändning. Dagvatten och förtätning går
hand i hand. Det är viktigt att dagvattenfrågorna tas med vid förtätningar och utvecklingsområden eftersom detta kan vara ett bra tillfälle att lösa befintliga dagvattenproblem.

Landsbygd

Landsbygd är områden som ytmässigt främst används för areella näringar och andra landsbygdsanknutna verksamheter, men där också bostadsbebyggelse och obrukad
mark kan finnas. Vaggeryds kommun är en landsbygdskommun med ambitionen att hela kommunen ska växa. Därmed ska översiktsplanen ge vägledning och möjligheter för
utveckling av bostäder på landsbygden. Fler bostäder stärker serviceunderlaget och utveckling av turismverksamheter skapar positiva sysselsättningseffekter. Båda dessa delar skapar förutsättningar för en hållbar landsbygdsutveckling i hela kommunen. versiktsplanen
pekar ut sju serviceorter i kommunen varav tre är mindre orter eller byar. I anslutning till dessa mindre serviceorter/byar föreslås fyra stycken utvecklingsområden som stärker landsbygden och serviceorterna.

Utveckling på landsbygden

Utveckling på landsbygden eller utanför detaljplanerat område regleras av bygglov eller bygganmälan enligt PBL 9 kap. Inför nybyggnation eller avstyckning på landsbygd är det lämpligt att söka ett förhandsbesked. Förhandsbeskedet beslutas av miljö- och byggnämnden enligt PBL 9 kap § 17 och är ett sätt att tidigt få reda på om det du planerar att bygga är lämpligt på den plats som du tänkt dig.

Landsbygden avgränsas även till de mest expansiva delarna utav kommunen. Mark- och vattenområde som i huvudsak idag användas för areella näringar, rekreation och friluftsliv. Tätortsnära landsbygd har stor betydelse för ortsbornas kulturella ekosystemtjänster genom vardagsmotion och rekreation, sinnlig upplevelse och så vidare. Dessa områden är viktiga för befolkningens långsiktiga rätt till god folkhälsa men är samtidigt efterfrågad mark att exploatera.

All landsbygd pekas ut som pågående markanvändning. För samtliga delar gäller de riktlinjer som kommunen upprättat som på olika sätt berör landsbygd. I de fall där riktlinjerna står i konflikt med varandra gäller riktlinjerna för den specifika delen. Riktlinjer för landsbygdsutveckling presenteras i kapitel, Riksintressen, LIS och andra värden. Se Riktlinjer för bebyggelseutveckling och näringsliv och arbetsmarknad.

Arell näring

Vaggeryds kommun har valt att redovisa markanvändningen för underkategorin arell näring, jordbruksmark, under landsbygd. Jordbruksmark synliggörs i mark- och vattenanvändningskartan och är baserad på jordbruksverkets data jordbruksblock och är alla
pågående markanvändning. Andra underkategorier för Arell näring som berör Vaggeryds kommun är Skogsbruk. Översiktsplanen synliggör inte markområden för skogsbruk då kategorin i stort omfattar hela kommunen och berörs därför av generella riktlinjer. Riktlinjer för arell näring presenteras i kapitel 4,Riksintressen, LIS och andra värden.

Bygga på jordbruksmark

Jordbruk är av nationell betydelse enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 §. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om:

• Det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
• För enstaka byggnader ska påverkan på jordbruket minimeras och byggnation på eller i närheten av jordbruksmark måste acceptera viss störning från pågående jordbruksverksamhet.

För Vaggeryds kommun är det av vässentlig samhällsintresse att kommunen kan fortsätta utvecklas med ny bebyggelse på ett hållbart och klimatanpassat sätt. Med detta avses sådant som bidrar till utvecklingsinriktningens syfte och fysiska struktur. Samhällsutbyggnad ska främja en ändamålsenlig och sammanhållen bebyggelsestruktur som i sin tur leder till att stärka central- och serviceorternas serviceutbud och stråkens betydelse, vilket skapar goda förutsättningar för hållbara transporter och en hållbar samhällsutveckling. Även enstaka byggnation på den rena landsbygden är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet genom att skapa varierade boendemöjligheter. På landsbygden kan man inte hävda väsentligt samhällsintresse vilket innebär att det krävs att fler kriterier uppfylls och påverkan på jordbruket minimeras. Byggnation på eller i närheten av jordbruksmark måste acceptera viss störning från pågående jordbruksverksamhet.

Uppförande av enstaka byggnader på brukningsvärd jordbruksmark kan vara möjligt utifrån ett sammanvägt resonemang baserat på nedanstående punkter:

• Jordbruksblock som är mindre än 1 ha eller flera mindre sammanhängande block som tillsammans är mindre än 1 ha och inte ligger i anslutning till ett brukningscentrum.
• Placering i utkanten av ett större skifte, och som inte bedöms påverka jordbruksproduktionen negativt.
• Kompletterande bebyggelse som underlättar för lantbrukets fortlevnad, till exempel ett bostadshus för att underlätta generationsväxling.
• Alternativa placeringar har studerats och är inte tillfredsställande. Sökande ska skriftligen redovisa konsekvenserna av alternativa placeringar och motivera vald placering.

Uppförande av utvecklingsområden eller grupper av bebyggelse på brukningsvärd jordbruksmark kan vara möjligt utifrån ett sammanvägt resonemang baserat på nedanstående punkter:

• Byggnationen anses vara ett väsentligt samhällsintresse som bidrar till översiktsplanens utvecklingsinriktning och till en sammanhållen bebyggelsestruktur då den ligger i anslutning till detaljplanerat område eller område som definieras som sammanhållen bebyggelse, samt i anslutning till befintlig infrastruktur.
• Förutsättningarna för att ta annan mark i anspråk är inte tillfredsställande. Förutsättningarna som studeras på den alternativa marken ska utgå från 3 kap miljöbalken.

Landsbygdsutveckling i strandnära läge – LIS områden

Vaggeryds kommun upprättade 2015 ett tematiskt tillägg och fördjupning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala
och regionala utvecklingen på landsbygden. LIS är inte en markanvändning inom mark- och vattenanvändning. LIS-områdena är utvecklingsmöjligheter för bostäder och turism inom landsbygd eller i vissa fall sammanhängande bebyggelse. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande vid prövning av ansökningar om dispenser från strandskyddet och upphävande av strandskyddet i detaljplaner. För mer information om kommunens utpekade
områden för LIS, se kapitel 4 Riksintressen, LIS och andra värden. För att ta del av hela dokumentet se Översiktsplanens fördjupning från 2015. Landsbygdsutveckling i strandnära läge, Vaggeryds kommun.