Utvecklingsinriktning

Översiktsplanen är ett viktigt styr- och måldokument som synliggör de politiskt prioriterade ambitionerna, vilka i det här kapitlet omsatts till en ommunövergripande utvecklingsinriktning. Denna utvecklingsinriktning ska vara vägledande för den långsiktigt hållbara samhällsutvecklingen i Vaggeryds kommun.

Inledning

Utvecklingsinriktningen redovisar kommunens långsiktiga intentioner och de viktigaste strategiska sambanden avseende de tre grundläggande strukturerna för bebyggelse, kommunikationer samt natur- och friluftsliv. Kapitlet tydliggör Vaggeryds kommuns prioriteringar och ställningstaganden för vilka utvecklingsinsatser som dessa strukturer behöver genomgå för att kunna skapa en hållbar samhällsutveckling.

Utvecklingsinriktningen avser:

• att främja kvalitativ förtätning och effektivt markutnyttjande
• att främja hållbara transporter och effektiva färdmedelsalternativ som skapar god tillgänglighet för alla och minskar klimatpåverkan
• att förespråka en varsam exploatering av befintliga och obebyggda natur- och fritidsmiljöer

Utvecklingsinriktningen innehåller Vaggeryds kommuns ställningstaganden och planeringsprinciper som både beskrivs i text och visualiseras i strukturkartor. Mer detaljerad information om hur kommunen önskar utveckla mark- och vattenanvändningen, framgår i nästkommande Kapitel 3.

Bebyggelse

Den byggda miljön har stor betydelse för människors hälsa, trygghet och sociala sammanhang. Ny bebyggelse är väsentligt för att Vaggeryds kommun fortsatt ska kunna växa och erbjuda en god boendemiljö för alla livets skeden, men även vara tilltalande för olika samhällsgrupper. Det här ställer högre krav på en god och inkluderande bostadsförsörjning samt beredskap inför olika former av oförutsedda samt extraordinära händelser.

Då Vaggeryds kommun står inför ett flertal framtida utmaningar, är intentionen att i utvecklingsinriktningen peka ut nya områden där störst bebyggelseutveckling förväntas ske och där det finns goda förutsättningar för att leva hållbart. Samtliga delområden i Vaggeryds kommun
ska verka för och vara en del av den kommunövergripande samhällsutvecklingen, se Kapitel 1 för mer information om respektive delområde.

Utbyggnadsriktning

Kommunens inriktning för bebyggelse beskriver utbyggnadsriktningar samt orters funktioner och samband på en övergripande nivå där utvecklingsinsatser vill prioriteras.

Vaggeryds kommun har tagit fram en utbyggnadsriktning för bebyggelsestrukturen, vilken presenteras i tillhörande strukturkarta. Utbyggnadsriktningen visar längs vilka stäckningar som bebyggelsen lämpligen bör expandera. Det kan exempelvis handla om utbyggnad i riktningar som kan förstärka möjligheten till kollektiv pendling innanför såväl som utanför kommunens gränser samt att få tillräckligt med underlag för samhällsservice såsom skola och handel.

Vaggeryds kommun har pekat ut utvecklingsinriktning för bebyggelse i följande orter och besöksmål:

Centralort

Centralorten karaktäriseras som en tätort med stor betydelse för omkringliggande omgivning när det
kommer till sjukvård, service, handel och offentlig förvaltning såväl som kulturella och sociala kvalitéer. För Vaggeryds kommun är Vaggeryd och Skillingaryd utpekade som centralorter.

Avsikten är att i centralorten generera en god bebyggd miljö som tillgodoser människans olika behov för en ökad jämlikhet, delaktighet och hållbar livsstil. Utbyggnaden ska, med utgångsläge i gällande
bebyggelsestruktur och ortens lokala identitet samt karaktär, tillskapa ytterligare samhällsvärden som skapar goda och trygga livsmiljöer med attraktiv och innehållsrik centrumkärna i både Vaggeryd och Skillingaryd. Viktigt att bevara och förstärka de kvalitéer som Vaggeryds kommun känner stolthet över.

Utbyggnaden inom centralorten utvecklas primärt genom förtätning och utveckling av redan ianspråktagen mark i centrala lägen för att hålla en stark hållbarhetsprofil. En del av denna riktning innebär att se över vissa befintliga detaljplaner för en effektivare markanvändning och nya förtätningsområden för bostäder, med tydligt förankrad handel och service i centrala lägen som
genererar nya strukturer och en växande centralort. I de centrala lägena ska möjligheten finnas till att
omvandla gamla verksamhetsområden till levande bostads- och handelsområden. Människans behov av bland annat grönytor, sociala mötesplatser och parkering ska tillgodoses. Förutsatt att förtätningsmöjligheter inte finns, kan en varsam exploatering av tätortsnära utvalda naturmiljöer och i somliga fall jordbruksmark ske.

Seerviceort

Serviceorten försörjer en mindre del av kommunen med samhällsservice och handel. Den kan vara betydelsefull för förmedling av service till landsbygden och av betydelse för en levande landsbygd. De serviceorter som pekas ut i Vaggeryds kommun är Hok, Byarum, Klevshult, Bondstorp, Åker, Svenarum samt Tofteryd.

Avsikten är att i serviceorten generera en god bebyggd miljö som tillgodoser människans olika behov för en ökad jämlikhet, delaktighet och hållbar livsstil. Utbyggnaden ska, med utgångsläge i gällande
bebyggelsestruktur och ortens lokala identitet samt karaktär, tillskapa ytterligare samhällsvärden som skapar goda och trygga livsmiljöer. Viktigt att bevara och förstärka de kvalitéer som Vaggeryds kommun känner stolthet över.

Som kommunens tredje största tätort, finns det stor utvecklingspotential i Hok. Samtidigt som även Klevshult kan förväntas genomgå större förändring. Det finns goda förutsättningar till att arbeta med strategisk utveckling som innebär att befintliga detaljplaner kan ses över för en effektivare markanvändning. Nya förtätningsområden för bostäder, handel och service i ett stationsnära läge i Hok och Klevshult medför ytterligare möjligheter till utvecklad struktur och en växande tätort.

Om det finns möjlighet att förtäta och komplettera befintliga bebyggelseområden i resterande serviceorter, ska detta i första hand tillämpas i enlighet med effektivt markutnyttjande. Förutsatt att förtätningsmöjligheter inte finns, kan en varsam exploatering av tätortsnära utvalda naturmiljöer och i somliga fall jordbruksmark ske.

Större besöksmål

Förutom nämnda central- och serviceorter, består Vaggeryds kommun av ett flertal större besöksmål som genererar ett utökat transportbehov och utgör regionala målpunkter under hel eller del av säsong. Besöksmålen i Vaggeryds kommun är följande:

• Travbanan
  En besöksattraktion där travtävlingar kan upplevas på plats, samtidigt som det är möjlighet att anordna exempelvis travskola. Kommunen vill bevara travbanan i oförändrat skick.
• Yxenhaga
  Beläget på höjden och i närheten av både ett skogslandskap och Härån, återfinns denna stugby som erbjuder boendemöjligheter året runt. Ett större besöksmål för både avkoppling och aktivitet, som kommunen vill bevara i väsentligen oförändrat skick. Besöksmålet är värdefullt för natur- och fritidsändamål i den östra delen av kommunen.
• Kyllåsbacken
  Kyllås består av fina ströv- och naturområden som ansluter mot Höglandsleden. Inom området finns även Kyllås vildmarksby. Kyllåsbacken är en slalombacke som drivs ideellt av en förening och under vinterperioden finns det även längdskidsspår inom området. Det är ett besöksmål som är värdefullt för natur- och fritidsändamål i den västra delen av kommunen. Föreningen och skidbacken har under de senaste åren genomfört inverteringar för verksamheten genom ny värmestuga, pistmaskin och utveckling av området. Kommunen ställer sig positiva till den utveckling som området genomgått fram tills nu, och önskar se en fortsatt utveckling.
• Store mosse
  En nationalpark som ligger i gränslandet mellan Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo kommun. Mossen har varit nationalpark sedan 1982. Ambitionen är att bevara området i dess naturliga tillstånd eller i väsentligen oförändrat skick för att tillvarata ornitologiska, botaniska och andra vetenskapliga värden samt natur- och kulturlandskapets värden. Nationalparker är ett statligt skydd och är även ett riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000-område. Store Mosse är även ett vidsträckt myrlandskap, det största söder om Lappland.
• Hooks Herrgård
  Ett större besöksmål för hotell- och spaändamål lokaliserat i utkanten av Hok, där bland annat golfbanor förefinns och sommararrangemang samt konserter förekommer. Det äldre herrgårdslandskapet har sedan tidigare fått tillskott av modern bebyggelse och kommunen ställer sig positiva till den utveckling som Hooks Herrgård genererat fram tills nu, och önskar se en fortsatt landsbygdsutveckling mellan herrgården och samhället. Den bebyggelse som skett i närheten av herrgården visar enbart att ny bebyggelse i attraktiva och strategiska lägen kan bidra till en hållbar och långsiktig utveckling av landsbygden.

Bebyggelsens lokalisering

Nya områden för bostads- och verksamhetsbebyggelse ska i första hand lokaliseras i närheten av:

• Bra kommunikationer och kollektivtrafiknära lägen
• Kvalitativa natur- och rekreationsmiljöer
• Samhällsservice såsom handel, skola och vård

För att Vaggeryds kommun ska kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna och ett växande samhälle medför, krävs det att planeringen skapar förutsättningar för hållbara resvanor i vardagslivet då det är arbets- och fritidsresor som i överlag står för stora andelar koldioxidutsläpp. I kommunens mindre tätorter och på landsbygden, där det finns ett begränsat arbets utbud, står arbetsresorna för den största andelen och i de större tätorterna är det i stället en övervikt av fritidsresor. Av den här anledningen är det en viktig utgångspunkt att bostäder, skolverksamheter och arbetsplatser lokaliseras i närheten av god kollektivtrafikförsörjning och samhällsservice, då det förväntas generera minskade klimateffekter samtidigt som det ökar tillgängligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Levande orter och landsbygd

En strategisk lokalisering av framtidens bebyggelse medför en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med varierande boendemiljöer som skapar närhet till natur och rekreationsmiljöer, samhällsservice samt förutsättningar att leva hållbart i den mindre eller större tätorten såväl som på landsbygden. En sådan bebyggelseutveckling genererar sedermera hållbar mobilitet inom kommunen och möjliggör för sociala platsbildningar där både kort- och långvariga möten mellan människor sker.

Lokaliseringen av bostadsutvecklingen ska främst fokuseras till de befintliga central- och serviceorterna, samtidigt som kommunen bedömer att den exploateringsgrad som i dagsläget sker på landsbygden kommer bestå. I Vaggeryds kommun finns områden med särskilda värden som landsbygdsutvecklingen behöver ta hänsyn till, det går att läsa mer om det här i Kapitel 4 om
hänsynstaganden. Gemensamt för dessa områden är att de alla är känsliga för utveckling och ny bebyggelse ska ske med varsamhet. I dessa områden finns det goda förutsättningar att vid lokalisering av bebyggelse arbeta med förhandsbesked och områdesbestämmelser, vilka kan
berika landsbygden med rätt kvalitéer.

Potentialen i de stationsnära lägena i Vaggeryd och Skillingaryd ska utnyttjas i utvecklandet av en mångsidig, funktionsblandad, levande och god livsmiljö. I utvecklingsinriktningen mellan Vaggeryd och Byarum ska sedermera ett sammanlänkande kommunikations- och bebyggelsestråk utvecklas med bostäder samt servicefunktioner som kan dra nytta av det strategiska läget.

Framtidens verksamheter

Utvecklingen av nya större verksamhetsområden för logistik samt störande verksamheter ska lokaliseras utmed strategiska lägen med viktig transportinfrastruktur som möjliggör god regional tillgänglighet. Det är viktigt att störande och ytkrävande verksamheter lokaliseras utanför samhällena och inte i närheten av befintliga eller framtida bostadsområden. Den mest strategiskt lämpliga
lokaliseringen bedöms huvudsakligen vara utmed Europaväg 4 och i den västra utkanten av serviceorten Hok som ligger i anslutning till Riksväg 30. En kommunövergripande utspridning av verksamheter i västlig och östlig riktning ska undvikas på grund av begränsad infrastruktur samt höga natur- och kulturmiljövärden.

Centrumnära omvandlingsområden där verksamheter kan övergå till att vara nya bostadsområden, återfinns inom centralorterna samt i serviceorten Hok. Dessa områden bör på sikt omvandlas till mångfunktionell bebyggelse och förtätas i bostads-, handels- och serviceändamål. Befintliga verksamhetsområden som är bostadsnära ska däremot utvecklas med varsamhet och får inte vara
störande.

Bebyggelsens utformning

Sett till att Vaggeryds kommun i dagsläget består av olika central- och serviceorter som innehåller olika delkomponenter som gemensamt karaktäriserar dess bebyggelsestruktur, är det avsevärt att ta vara på och utgå ifrån respektive orts upplevda karaktär och stärka de kvalitéer som utgör dess identitetsskapande. Kommunens orter och landsbygd har diverse styrkor, behov och utmaningar. Det här ställer högre krav på att varje delområde i kommunen utvecklas utifrån sina egna
förutsättningar och unika prägel i samspel med övriga delområden, se Kapitel 1 för mer information om respektive delområde.

Somliga delområden har rik kulturhistoria undertiden andra tagit form i modernare tid. Något som alla kommunorter och landsbygd däremot har gemensamt, är att de bär på värden som önskas bevaras och tillgängliggöras för kommande generationer. I den strategiskt förankrade planeringen är det viktigt att värna om den lokala identiteten och tillvarata samt utveckla värdefull natur, vatten, odlingslandskap och kulturmiljö.

Utgångspunkten för den hållbara samhällsutvecklingen är därigenom att ny bebyggelse ska generera ett mervärde till ett specifikt delområde eller till kommunen i stort. För att ny bebyggelsestruktur ska kunna tillföra lokala förbättringar, behöver förtätningen såväl som exploateringen ske varsamt och med hänsyn till delområdenas förutsättningar och ett fortsatt förändrat klimat. Således ska varje stadsbyggnadsprojekt ha en bärande och hög arkitektonisk idé såväl som gestaltningskvalitet.

Utvecklingen av befintliga samt nya områden för bebyggelse ska beakta existerande värden och
struktureras enligt följande:

• Tätt och sammanhållet
  En tät och sammanhållen bebyggelsestruktur innebär att Vaggeryds kommun planerar för både mer innehåll och för fler människor.
  I enlighet med kommunens Bostadsförsörjningsprogram (2021) är visionen att det år 2030 ska vara 16 000 kommuninvånare och en stor andel av den här befolkningstillväxten förväntas tillkomma i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd, men även i serviceorten Hok. Detta främst genom utvecklandet av orternas befintliga samhällsstrukturer. Med hänsyn till Skillingaryds landareal på cirka 394 hektar och befolkningstäthet på 10,835 inv./hektar, är en fortsatt hållbar bostadsbebyggelse en komplexitet men möjlig i enlighet med tätortens förutsättningar. Vid en nulägesprognos för Skillingaryds täthet är det nämnvärt att tätorten enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har en folkmängd på 4268 invånare och är tätare än Vaggeryds tätort som har en folkmängd på 5556 invånare utmed en landareal på cirka 515 hektar och befolkningstäthet på 10,788 inv./hektar. Hok består sedermera av en landareal på cirka 90 hektar och befolkningstäthet på 7,444 inv./hektar med en folkmängd på 670 invånare, vilket gör denna serviceort betydligt mindre i både yta och täthet än ovan nämnda centralorter.
  Trots enstaka skillnader bedöms det finnas god potential att i dessa orter få högre täthet av
  människor, bostäder och arbetsplatser. Samtidigt som det finns möjlighet att skapa en bättre balans mellan olika samhällsområden och fler människor kan få tillgång till ett ökat utbud på nära håll. Att förtäta ger kommuninvånarna förutsättningar för mer lokalt attraktiva offentliga rum med goda möjligheter att klara vardagen till fots eller med cykel, samtidigt som det bidrar till en sammanhållen ort.
  
• Funktionsblandat
  Vaggeryds kommuns uppmuntran till bebyggelse med bra funktionsblandning, där boende, arbete, handel och service samexisterar, medför goda förutsättningar att planera klimatsmart. Att funktionsförtäta befintliga miljöer, skapa flexibla planer och samla aktiviteter till strategiska lägen, verkar för en bebyggelse med lågt transportbehov. Ökad täthet av bostads- och arbetsplatser i kommunens centrala tätortslägen förväntas därigenom minska exempelvis andelen bilresor. I ett tätare samhälle finns goda förutsättningar för god och effektiv kollektivtrafik och vardagsservice samtidigt som tillgängligheten är förmånlig.
• Gång- och cykelvänligt
  Genom att i central- och serviceorterna främja gångoch cykelvänliga strukturer som möjliggör en ökad andel resor till fots eller med cykel, sker det en positiv förändring i folkhälsan samtidigt som bilberoendet minskar och förbättrar miljön.
  Bebyggelsestrukturen utmed bostads- och verksamhetsområden ska främja ett trafiksäkert, framkomligt, tillgängligt och väl utbyggt gång- och cykelvägnät i kommunens samtliga delområden. I samband med det ska även skolor, lokaler samt fritidsanläggningar för barn och ungdomar alltid prioriteras och kunna nås via trygga gång- och cykelvägar.
  Det finns ett behov av att utreda gång- och cykelvägnäten i både central- och serviceorterna,
  vad gäller dess befintliga skick och framtida utbyggnad. Viktigt att även titta närmare på naturliga kopplingar mellan huvudstråken för att länka samman dessa och vidare mot olika målpunkter runtom i de olika delområdena.
• Attraktivt gestaltad livsmiljö
  För att i Vaggeryds kommun kunna skapa attraktiva och tillgängliga offentliga samt privata miljöer med högt upplevelsevärde, krävs det dels att planeringen utgår ifrån människans upplevelse av en viss miljö. Dels även att en attraktivt gestaltad livsmiljö med hög arkitektonisk kvalitet och blandade funktioner eftersträvas utifrån delområdenas förutsättningar.
  Bebyggelsestrukturen ska därmed utformas och gestaltas omsorgsfullt med hänsyn till både placering och omgivande miljö. I centralorterna kan detta innebära att byggnaders bottenvåningar utformas på ett sätt som skapar strategiska målpunkter genom att möjliggöra ökat småföretagande och handel, samt kulturella aktiviteter, i lokaler på bottenplan. Det fortsatta behovet av ett ökat utrymme för bland annat samhällsfunktioner och grönblå infrastruktur, som skapar en god livsmiljö för människor, är essentiellt att beakta i bebyggelsestrukturen.
  

En socialt sammanhållen bebyggelseutveckling

Vaggeryds kommun ska eftersträva en socialt sammanhållen miljö med människan i centrum. Det ska finnas plats för människor att vara, god tillgänglighet och innehållsrika samt levande gaturum som lockar. I en socialt sammanhållen bebyggelsestruktur är utformningens främsta syfte att befolka, för där det finns människor vill andra människor också vara. I en sådan struktur väntar människan gärna på bussen, rör sig till fots, umgås, arbetar eller bor. Samtidigt som det finns goda förutsättningar för utökad handel och service samt möjlighet för företag att växa.

I dagsläget finns en tydlig uppdelning mellan kommunens olika delområden vad gäller socialt
sammanhållen bebyggelseutveckling, då den i somliga delområden är mer förankrad än vad den är i resterande. För Vaggeryds kommun är det avsevärt att generera en bebyggelsestruktur som består av olika samband och skapar förutsättningar för mer jämlika livschanser oavsett delområde. Hela kommunen ska leva!

För att öka andelen spontana möten i vardagen, och i förlängningen en mer sammanhållen kommun, ska planeringen fortsatt utgå ifrån människans upplevelser och behov sett till strategisk lokalisering och god tillgänglighet. En sådan bebyggelseutveckling förväntas stärka kommunövergripande stråk, tillskapa nya mötesplatser för både kort- och långvarig vistelse och målpunkter som kan bidra till en ökad rörelse mellan olika delområden.

Central- och serviceorterna ska innehålla och förstärka olika mötesplatser. De ska vara varierande, tillgängliga året runt, trygga oavsett ålder och inkluderande för alla. Det här är ett viktigt steg i skapandet av en socialt sammanhållen bebyggelseutveckling som är rik på förutsättningar vad gäller både folkliv och upplevelsevärden. Större samt mindre stråk och platsbildningar inom kommunen som lockar människor till rörelse under olika tider på dygnet skapar ett attraktivtfolkliv, där olika människors tider och vardagsliv överlappar varandra så att ett samspel uppstår. Genom de överlappande sociala och rumsliga sammanhangen som sker ges människor med olika bakgrunder större anledning att dela varandras pågående vardagsliv, samtidigt som den sammanhållna bebyggelseutvecklingen skapar en närhet samt variation mellan livets olika skeden och gammalt möter ungt.

I avsikt att stärka gemenskapen och förbättra den gemensamma livsmiljön ytterligare, är det för Vaggeryds kommun viktigt att värna om delområdenas identitet, tillföra urbana kvalitéer, öka tryggheten och ha en bestående variation av bostadstyper. Av den här anledningen kommer ett centrumutvecklingsprogram för centralorterna att tas fram, vilket kommer belysa samtliga aspekter. Vaggeryds kommun är en kommun där människor ska mötas istället för att hållas isär av fysiska och i många fall också sociala barriärer.

Kommunikationer

En av de viktigaste faktorerna för hållbar utvecklingen av våra orter såväl som landsbygd, är kommunikationerna. Goda kommunikationsförbindelser mellan bostads bebyggelse och arbetsplats är essentiellt för skapandet av hållbar och effektiv mobilitet, både vad gäller arbets- och fritidsresor.

Vaggeryds kommun har som målsättning att vara en transporteffektiv kommun där planeringen utgår ifrån att öka reseandelarna med kollektivtrafik samt gång och cykel, så att den nationella miljö- och klimatpåverkan minskar. Samtidigt som bilen fortsatt kommer att förbli ett viktigt komplement i det framtida transportsystemet.

Möjligheten till effektiva och fossilfria transporter är en förutsättning för att uppfylla klimatmålen och skapa ett fungerande vardagsliv för våra invånare och företagare. I enlighet med det här finns goda möjligheter att i Vaggeryds kommun minska bilens miljö- och klimatpåverkan genom att i planeringen skapa förutsättningar för miljövänliga fordon.

Ett mer klimatsmart, attraktivt och robust transportsystem behöver utvecklas för att möta det ökade resebehovet såväl som de dagliga godstransporterna som dominerar i vår kommun. För att kunna uppnå ett klimatsmart transportsystem krävs en bebyggelse- och kommunikationsutveckling som synkroniseras och där berörda aktörer arbetar för ett gemensamt mål.

Att inneha god lokal, regional och nationell tillgänglighet skapar enbart förutsättningar för att bevara och utveckla kommunens såväl som Jönköpingsregionens konkurrenskraft.

Utvecklingsinriktning

Kommunens inriktning för kommunikationer visar de viktigaste förbindelserna och bytespunkterna för människor eller gods på land. Det är väsentligt att det finns goda kommunikationer inom, till och från kommunen för såväl företag som boende och besökare.

Ambitionen om en långsiktig befolkningstillväxt medför även att sammansättningen av kommunens näringsliv och arbetsmarknad förblir en viktig utgångspunkt för kommunikationernas utvecklingsinriktning. Inom Vaggeryds kommun är det aldrig långt till närmsta infrastruktur, men den behöver samtidigt tillgängliggöras ytterligare. Därtill är det viktigt att infrastrukturåtgärder vidtas innan större bebyggelseexploateringar görs, för att långsiktigt undvika försämrad tillgänglighet och framkomlighetsproblem i både kollektivtrafiken och på vägnäten. För att kunna skapa en lokal tillgänglighet krävs därtill tilltalande och funktionella kommunikationsorter som förenklar färdmedelsbyten till arbetsplatsen med mera.

I Vaggeryds kommun är Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum sådana kommunikationsorter, och i enlighet med det här har en utvecklingsinriktning tagits fram för transportinfrastrukturen, vilken presenteras i strukturkartan på nästa sida.

Följande ställningstaganden presenteras i strukturkartan genom underkategorierna:

• Förbindelse och bytespunkt för kollektivtrafik
  Kollektivtrafiken är en viktig stomme i Vaggeryds kommuns framtida transportsystem, men för att det ska fungera i praktiken krävs goda förbindelser för kollektivtrafik. Viktigt att kollektivtrafiken blir ett attraktionskraftigt resealternativ med god tillgänglighet, säkerhet, hög turtäthet och korta restider. Det ska finnas goda förbindelser för spårbunden trafik eller varaktigt stomnät för busstrafik både inom central- och serviceorterna, men främst även utmed de statliga vägarna på landsbygden. Det här ställer krav på utbyggnaden av det
  kollektiva transportsystemet, vilket innebär att planeringen behöver prioritera kollektivtrafikens framkomlighet i strategiska utvecklingsinriktningar och skapa tydligt förankrade bytespunkter i kommunikationsorterna. Bytespunkter för pendelparkering,
  spårbunden kollektivtrafik och busstrafik ska finnas i Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult
  och Byarum.
• Förbindelse för cykeltrafik
  Ett tätt och funktionsblandat samhälle med korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter underlättar för ett hållbart vardagsliv där resandet huvudsakligen utgörs av cykeltrafik. Det ska därmed finnas ett utvecklat huvudnät för cykelvägar och cykelleder i central- och serviceorterna såväl som på landsbygden. Viktigt att huvudnäten är gena, trafiksäkra och trivsamma för alla åldrar. Samtidigt som tydlig trafikseparering och bredare cykelbanor är att föregå.
•  

• Förbindelse för godstrafik
  Vaggeryds kommun är ett attraktivt lokaliseringsalternativ för logistikintensiva verksamheter. Det finns ett stort intresse att etablera verksamheter för sådana ändamål inom Stigamos industriområde såväl som inom kombiterminalen Båramo, just för att båda är lokaliserade i anslutning till Europaväg 4 och kan nås via landsväg såväl som motorväg. Därtill är en
  strategisk förbindelse för godstrafik Riksväg 30 som Vaggeryds kommun bedömer är ett prioriterat stråk ur ett regionalt och nationellt perspektiv.
  I takt med att det sker en ökad verksamhetsetablering, förändras de kommunövergripande
  behoven av framkomlighet för tung trafik och kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar helhetslösning för godstransporter i samverkan med trafikmyndigheter och andra aktörer. Främst bör fokus ligga på att förstärka förbindelserna för godstrafik mellan de olika verksamhetsområdena inom kommunen, för att sedan kunna granska de regionala och nationella förbindelserna och hur innovativa samt hållbara transportlösningar kan
  implementeras.
  
• Förbindelse för övrig persontrafik
  En viktig förbindelse för persontrafik är kommunens öst-västliga kommunikationsled som har ett högt tryck av in- och utpendlingstrafik. Främst handlar det om Väg 152, Nyholmsvägen och Tofterydsvägen. Därtill är ett framtida vägreservat för Väg 152 möjligt att åstadkomma i riktning mot Nyholmsvägen och vidare in mot Båramo kombiterminal, men även utmed Södra Park i södra änden av centralorten Vaggeryd där Södra Parkvägen kan kopplas samman med Storgatan i östlig riktning. För att kommunen ska kunna ha en långsiktig beredskap ska utvecklig ske vad gäller planeringen av större vägreservat och kringfartsleder såsom Götafors.
• Omlastningspunkt för gods
  I den norra änden av centralorten Skillingaryd finns Båramo kombiterminal lokaliserad och är en viktig omlastningspunkt för gods. I den här omlastningscentralen hanteras godset bland annat från färja till järnväg, lastbil till järnväg eller färja till lastbil. För Vaggeryds kommun är det viktigt att den här kombiterminalen består och utvecklas då den genererar en positiv miljöpåverkan, samtidigt som den skapar goda möjligheter för den hållbara omställningen av godstransporter.
• Flygplats
  Utveckling ska ske av både civil och militär flygplats.
• Hamn
  Utveckling ska ske av både civil och militär hamn. Båramo kombiterminal i den norra änden av
  centralorten Skillingaryd klassificeras som hamn och mer information om den framförs här ovan under rubriksättningen Omlastningspunkt för gods.

Hållbar transportomställning

I Jönköpings län står transportsektorn i dagsläget för 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser.

Dessutom är sektorn den mest energianvändande då den utgör över 30 procent av länets totala energianvändning. Den regionala klimat- och energistrategin anger att:

• År 2030 är växthusgasutsläppen från transportsektorn minst 75 procent lägre jämfört med år 2010
• År 2030 är andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång minst 30 procent

Planeringen har under lång tid primärt utgått från biltrafikens förutsättningar i våra central- och serviceorter. Numera utvecklas och utformas den byggda miljön däremot även med utgångspunkt i gång- och cykeltrafikanters behov, vilket medför en övergripande planering för hållbar mobilitet och hållbar färdmedelsfördelning.

Vaggeryds kommun är därtill en landsbygdskommun där bilen har en central roll, men genom kommunövergripande planering av goda förbindelser mellan olika färdmedelsalternativ (såsom bil, buss, tåg, cykel och gång) samt ett övergripande reseperspektiv, skapas fler hållbara resmöjligheter för alla invånare och därigenom förändrade färdmedelsvanor såväl som beteendemönster.

En landsbygdskommun i förändring

När det moderna samhället fortsatt byggs och transportsystemet successivt reformeras, önskar Vaggeryds kommun skapa förutsättning för en hållbar transportomställning i både central- och serviceorterna såväl som på landsbygden.

Ett tätare och mer funktionsblandat samhälle kommer genererar en ökad gång- och cykeltrafik samt utbyggnad av kollektivt transportsystem som prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet och skapar tydligt förankrade bytespunkter i kommunikationsorterna Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum. Därtill främjar gång och cykel samt kollektiva färdmedel den sociala sammanhållningen inom kommunen, sett till orterna och landsbygden, och minskar de sociala avstånden för utsatta
samhällsgrupper såsom barn och unga.

På landsbygden ska kommunen fortsatt verka för att det ska bli enklare att resa hållbart. Det här medför att landsbygden ska tillförses med flexibel och effektiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar i lämplig sträckning och säkra hållplatser utmed framförallt de statliga vägarna.

Då det inom kommunen förefinns många expansiva företag, däribland flera inom logistikbranschen, ökar trycket och förväntningarna vad gäller hållbara och effektiva transportsätt. Vaggeryds kommun ser det som en viktig framtidssatsning att möjliggöra för fler godstransporter via järnväg och förankra omledningsvägar i tätorternas mest transportbelastade delar, detta för att minimera påverkan och öka effektiviteten. En god bredd och mångfald av färdmedelsalternativ som möjliggör en smidig in- och utpendling, ökar enbart orternas förutsättningar vad gäller företagande och hållbar livskvalité.

Natur- och friluftsliv

Tillgången till natur- och friluftsliv är av stor betydelse för Vaggeryds kommuns attraktionskraft. De gröna och blåa miljöerna fyller en flerfaldig roll i samhället och är av stor betydelse för att skapa en motståndskraftig samhällsstruktur som kan möta utmaningarna som ett förändrat klimat innebär. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för mänsklig överlevnad och grönblå infrastruktur. Välfungerande gröna och blå landskap möjliggör en livskraftig biologisk mångfald som genererar
viktiga ekosystemtjänster. Därtill är landskapets naturoch vattentillgångar kvalitéer som, utöver de ekologiska värdena, skapar förutsättningar för en aktiv fritid, besöksnäring och attraktiva boendemiljöer.

Naturen framställer ekosystemtjänster och värden som behövs för ett hälsosamt och långvarigt liv som främjar god folkhälsa. För kommunens invånare kan det innebära rekreationskvalitet, kultur- och naturupplevelser och möjligheten till klimatanpassning. Men även attraktiv och trivsam boendemiljö med god tillgång och ett varierande utbud av grönblåa miljöer.

Utvecklingsinriktning

Kommunens inriktning för natur- och friluftsliv beskriver övergripande samband för grönblå infrastruktur. Det handlar om viktiga funktioner och områden som är av värde för rekreation och folkhälsa såväl som för natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och flera andra ekosystemtjänster.

Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020) synliggör hur de befintliga gröna strukturer hänger samman, men även vilka områden som är viktiga för att tillhandahålla de ekosystemtjänster som behövs. Därtill bidrar den till att förankra en gemensam syn inom Vaggeryds kommun rörande användningen, hanteringen och utformningen av vatten och grönska. Den långsiktiga ambitionen är att kommunen ska kunna erbjuda de bästa boendealternativen för alla åldrar, vilket ställer krav på att det ska finns långsiktigt hållbar, hälsosam och attraktiv livsmiljö.

Natur- och fritidsupplevelser har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Inte bara för att det innebär kort- eller långvarig fysisk aktivitet, utan även upplevelse och avkoppling. Att bevara och förvalta dessa kvalitéer skapar en hållbar, attraktiv och hälsosam boende- och livsmiljö.

Vaggeryds kommun är väl försett med grönblå miljöer, men i takt med befolkningstillväxten ökar behovet av mångfunktionella naturområden, parker och vattenmiljöer som genererar stärkta ekosystemtjänster och resiliens inför framtida förändringar. En utmaning som planeringen står inför, är både värnandet och utvecklandet av de grönblå miljöerna jämnlöpande med att samhället växer och markanvändningen görs mer effekt. En kommunövergripande utvecklingsinriktning har tagits
fram för natur- och friluftslivet, vilken presenteras i strukturkartan på nästa sida.

Grönstrukturplanen (2020) fungerar som ett kunskapsoch planeringsunderlag till denna översiktsplan genom underkategorierna:

Viktigt samband för natur- och friluftsliv

Viktigt samband för natur- och friluftsliv Inom kommunen finns det mark- och vattenområden som
har höga ekologiska och sociala värden, dessa ska så långt som möjligt bevaras och förstärkas. Bebyggelseutvecklingen ska av den här anledningen beakta bevarandet av värdefulla natur- och friluftsområden då det medför ökad attraktivitet och god livsmiljö. Om natur- och friluftlivsområden
påverkas ska de först värderas.

I de undantagsfall som värdefulla natur- och friluftsområden påverkas ska anpassningar göras för att minimera den långsiktigt negativa påverkan. Viktigt samband för natur- och friluftsliv i Vaggeryds kommun föreligger bland annat mellan centralorterna Skillingaryd och Vaggeryd, såväl som i den västra och östra delen av kommunen som till störst del består av en grönskande landsbygd.

Vaggeryds kommun kännetecknas till stor del av naturvistelser, friluftsliv och fysisk aktivitet som utgör olika element vilka värderas högt av kommuninvånarna. De grönblåa elementen som utgör ett
funktionsrikt natur- och friluftsliv ska därmed utvecklas i samspel med bebyggelseutvecklingen.

Därtill ska allmänhetens tillgång till sjönära lägen och andra större vattenmiljöer bibehållas och en varsam utveckling som väwrnar om strandskyddet ska förekomma. Användningen av vattenmiljöer ska tillvaratas för att fortsatt kunna ge möjlighet till både avkoppling, aktivitet och friluftsliv. Samtidigt som goda livsvillkor för djur- och växtliv på land såväl som i vatten främjas.

Grönska och vatten är kvalitéer som ska finnas i närheten av bostadsområden såväl som i samhällets övriga livsmiljöer, både genom ekologisk funktion och i upplevelsevärden. I centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd kan man i planeringen exempelvis ge utrymme åt mångfunktionella grönområden och öppna dagvattenlösningar.

Sammanhängande område för natur- och friluftsliv

Vaggeryds kommun har som målsättning att en sammanhängande grönblå infrastruktur ska eftersträvas i så stor mån som möjligt, både i central- och serviceorterna. I planeringen är det väsentligt att se den grönblå infrastrukturen ur ett helhetsperspektiv, därav ska gröna och blåa samband av regional och lokal betydelse beaktas, värderas och utvecklas. Denna infrastruktur är ett nätverk av natur som är avgörande för att uppnå ett fungerande samhälle.

Kommunens landsbygd är ett sammanhängande område för natur- och friluftsliv som domineras av grönblå infrastruktur, till skillnad från orterna som består av mindre grönblå ytor i form av trädgårdar och parker. Planeringen ska bevara och förstärka den konnektiva grönblå infrastruktur, som sträcker sig från landsbygden in mot orterna, så att naturen och dess värden tillgängliggörs ytterligare för alla
kommuninvånare. Det skapar jämlika och goda förutsättningar för platsbildningar med fritids- och
rekreationskvalitet, där både spontan och planerad aktivitet samt vila kan förekomma. Samtidigt som möjligheterna till en god klimatanpassning består.

Ett grönblått nätverk

Ekosystemen producerar så kallade ekosystemtjänster, vilka påverkar det mänskliga välbefinnandet. Somliga tjänster är konkreta, till exempel promenader och bärplockning i skogen eller fiske ute på sjön. Andra tjänster är inte lika konkreta och synliga, exempelvis hur insekter pollinerar våra grödor, att våtmarker fungerar som tvättsvampar vid stora regnmängder samt att rullstensåsar skapar dricksvatten och att växter renar luften.

Grunden till alla dessa tjänster är de stödjande ekosystemtjänsterna. Där ingår biologisk mångfald, livsmiljöer, ekologiskt samspel, naturliga kretslopp och jordmånsbildning. Fungerar inte dessa basala system och funktioner, kommer inte heller ekosystemen kunna leverera några av de andra tjänsterna som vi människor behöver.

I dagsläget är fragmenteringen av landskapet en av de största utmaningarna när det kommer till biologisk mångfald, vilket gör det desto viktigare att i planeringen stärka befintliga grönstrukturers konnektivitet och etablera nya grönblå arealer i de urbana miljöerna.

Att planera grönblått

För att naturen ska kunna fortsätta leverera ekosystemtjänster även i framtiden och tillskapa goda livsmiljöer, krävs det ett kontinuerligt planeringsarbete vad gäller den grönblå infrastrukturen för att bibehålla och stärka den biologiska mångfalden inom kommunen. För en fungerande grönblå infrastruktur krävs:

• Områden med olika naturtyper:
  Landskapet behöver bestå av flera naturtyper, såsom skog, mossar, gräsmarker, vattendrag och sjöar med mera.
• Områden av tillräcklig storlek:
  Naturtyperna ska ge plats för livskraftiga bestånd av många olika arter, med stor genetisk variation.
• Områden med sammanhängande koppling:
  Ekologiska samband ska upprätthållas så att samspel kan uppstå mellan arter och deras livsmiljöer.

Dessa tre punkter kan sammanfattas med orden: en fungerande grönblå infrastruktur!

Avslutning

Utvecklingsinriktningen är översiktsplanens allomfattande och långsiktiga del, vilken synliggör den kommunövergripande utvecklingen och intentionerna. I nästkommande Kapitel 3 om mark- och vattenanvändning fördjupas och åskådliggörs dessa intentioner ytterligare.